Klubbens första A-klassare

Segern i Härnösandsloppets B-klass 1952.

Bilden dök upp i flödet i den populära facebookgruppen ”Du vet att du är från Härnösand”.

Fotografen heter Kjell Jonsson, legendarisk pressfotograf på Västernorrlands allehanda (vi var arbetskompisar under 15 år) vars fotosamling numera administreras av Örjan Leek som cyklade i klubbens färger under några år i början av 70-talet.

Det är med lite speciella känslor när jag studerar bilden lite närmare. Bubben (döptes till Sven-Olof) är som alla vet min pappa. Det syns att han är vältränad efter en bra träningsvår och på strålande humör efter segern. I samspråk med en okänd cyklist.

Det har gått tolv år sedan han gick bort. Men hans minne lever kvar vilket jag blir påmind om med jämna mellanrum.

I slutet av sitt liv, efter en stroke och rehabilitering, fick han ta över min gamla dator. Han kämpade med Word. Det blev fem välskrivna A4-sidor med minnen från ett unikt idrottsliv.

De flesta minns Bubben, ledaren som matchade ungdomar med glimten i ögat mot stora framgångar och den som styrde och ställde i cykelklubben. Han var också en duktig cyklist.

Det började under krigsåren, 1944 i Älgarna IF, som hade en cykelsektion fram till 1948 då föreningen fick ekonomiska problem vilket drabbade cykelsektionen. Det året var han en av initiativtagarna till att bilda Härnösands cykelklubb på Menlösa barns dag 28 december på Byhléns konditori.  Klubben som han tävlade för fram till 1954 och blev klubbens förste A-klassare

Bland många segrar rankade han främst norrlandsmästerskapen i Örnsköldsvik -53 efter solokörning över svenska mästarna Yngve Lund och Evert Lindgren. På den tiden fanns det flera norrländska cykelstjärnor. Genom taktisk kyla utmanövrerades motståndarna.

Men han fick inte tiden att gå ihop eftersom han också börjat engagera sig i ishockeyn. I beslutet att sluta med tävlandet ingick också odrägliga grusvägar runt Härnösand och regnperioder som stoppade all träning.

”En timmes regn betydde två timmars rengöring av cykeln. Måste flytta söderut för att rättvist kunna konkurrera med eliten och det kunde jag inte”, berättade han.

Cykelklubben växte och hade sin första glansperiod i mitten av 50-talet med bland annat VM-deltagande (-56) av Bengt Höglund.  Som första klubb i Ångermanland införde HCK skridskor på programmet.

Bubben var uppskattad tränare i HCK från senare halvan av 50-talet ända in på 90-talet. Han var med och utvecklade nya träningsmetodiker upp till riksnivå. En språklärare hjälpte honom med att översätta franska träningsråd, bland annat spurtträning och hans store förebild var den franska cyklisten Louison Bobet, förvillande lika en hollywoodstjärna (vann Tour de France från 1953 till 1955).

"Alltid med putstade cykelskor, vita strumpor och välkammat hår".

Louison Bobet

I den rollen valdes han in i Svenska cykelförbundets styrelse 1959-69. Var landslagsledare i Rumänien runt, Marocko runt,  Östtyska 6-dagars och DN 6-dagars

Bubbens valspråk: ”Sök smärtgränsen – passera den och fortsätt”

Han hade huvudansvaret för två SM-veckor 1960 och 1969.  På eget bevåg köpte han dåvarande riksbingos konkursbo med en personlig säkerhet.

”Det mest tidsödande ledarjobbet blev bingohallen (1975-97” tillsammans med Bengt Wänglund”

Bingohallens totala omsättning blev 48 852 377 kronor! Nettobehållningen har varit 5 280 428 kronor fördelat på idrottsalliansens fem klubbar, HCK och Antjärns IK.

Hur många timmar Bubben lade ner på idrotten? Lågt räknat rör det sig om i snitt två timmar per dag under 55 år, uppskattade han.

 ”Jag tog aldrig ut arbetsersättning. Bara målsättningen att få upp Älgarna i hockeyns div 1 och HCK en svensk mästare, det lyckade jag med och det är jag glad över”.

Allt det här är bara ett axplock ur Bubbens rika idrottsliv. Tyvärr blev det aldrig någon bok, men de fem sidor välskrivna händelserna i minnenas skattkammare daterad 2004-08 23, finns bevarad hos mej i fall någon vill läsa mer.

Ola Thelberg

 Bubbens träningsdagbok åren 1948-54. "Med Bengt H (Höglund), Njurunda, 15 mil (11 april -54)